Han sökte efter sin längtan
som gått bort sig i rädslans labyrint
Trevande, famlande, hopkrupen hittades han av 2 ögon
som gav tillbaka hans hårlock.
Försiktigt vandrade han vidare med ett svagt hopp i sitt hjärta

Lennart

Det var den dagen då glädjen gick till vila 
och sorgen tilläts komma fram
Många blev skrämda men du och jag visste 
att livet behöver dem båda

Lennart