Ljuset skimrade genom det färgade fönstret när solens strålar träffade fönstret. Det var ett grönt ljus som lekte med draperiet, ett blått ljus som spelade golvet ett spratt, ett rött ljus som gav blommorna extra färg och ett gult ljus som gav solkatter överallt som den lilla kattungen jagade.

Mannen på bänken såg allt detta och log lite i den stillhet som var och som endast stördes av kattungens jagande av solkatter. Mannen var lång, så lång att om han sått raklång i rummet så skulle han slå i huvudet i taket. Han gick fram till blommerna, lät handen stryka försiktigt över blombladen, drog ett djupt andetag och reste på sig försiktigt. Han slängde ett öga på den gul - vita kattungen sedan öppnade han den gamla trädörren som med sitt mönster inte bara berättade en historia utan flera beroende på vilken vinkel man utgick från.

Utan för var det kallt, riktigt kallt. Andedräkten blev som en tjock vit rök, snön gnistrade stillsamt i solens sken, som gnistrande diamanter som bröts sönder när mannen började gå.

Vart mannen skulle visste han inte, det var inte bestämt. Han hade börjat sin vandring den dagen då han vaknade ur en mardröm. En dröm som hade krossat hela hans värld, en dröm som när han vaknade skakade om honom så mycket att allt förändrades.

Genom vandingen hade han mött hopp, ljus, glädje, gemenskap och vänskap. Drömmen sjönk allt längre in i bakhuvudet men han fortsatte ändå att vandra, genom skogar, ängar, dalar och genom bergsområden.

Det som fascinerade honom mest och gav honom befrielse var ändå den närhet, trygghet och förlåtelse som han blev mött av. Det tröstade hans själ mer än någonting annat, det var den största gåvan han fått.

// Kara Murray

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ur tillvarons grund växer jag vaknar till liv och förstår alltmer av min omgivning Mitt synfält vidgas utåt Jag lämnar mitt hem och min familj skapar ett eget liv och närmar mig alltmer horisonten Så krymper synfältet utåt och vidgas inåt...

Ja tillvaron den kan en grônne på när en vakner iblann mett i nattaVa ä dä som gör att en tänker såDä kan vare svårt dä å fatta   Hur kommer dä sä att e katta kan jameIställe för å kraxe sôm kråkerHur kommer dä sä att häster ä tameÅ hjälper mej p...

Dagsljuset har inget nyhetsvärde för den  som tar det för givet. Ännu ett uppvaknande innan natten.   Lennart Arvidsson ...

Ja älsker live frô början te sluttTänker på môra. Hur ska dan ta sä utt?Fast dä finns dager då dä regner merBackar går ôpp å backar går nerJa älsker dan ifrô môra te kvälJa älsker krôppen frô huvve te hälJa älsker kôla å ja älsker värmenJa älsker när...

Han sökte efter sin längtansom gått bort sig i rädslans labyrintTrevande, famlande, hopkrupen hittades han av 2 ögonsom gav tillbaka hans hårlock.Försiktigt vandrade han vidare med ett svagt hopp i sitt hjärta   Lennart ...