Tänk om det är så att vi går genom i livet i en tunnel, utan att veta om det. Att vårt liv och våra handlingar begränsas utan att vi märker det.

Om vi sedan inser det utan att förstå varför börjar vi söka efter en flyktväg. Nödutgången. Vad händer om vi inte finner den?

En gång gick jag som liten pojke på badstranden och upptäckte ett stim fiskar ute i vattnet. Jag fick plötsligt en ingivelse att försöka fånga en utav dem. Stranden var långgrund och jag gick ut i vattnet utanför fiskstimmet. Sedan började jag springa fram och tillbaka så att fiskarna stressades.

Fiskarna simmade fram och tillbaka men sökte tryggheten och försökte hålla ihop i stimmet. Om alla hade simmat åt olika håll hade dom haft en större chans att klara sig men bara en och annan lämnade stimmet varje gång som stimmet vände.

Jag hade bestämt mig för en av fiskarna och fokuserade på just den fisken hela tiden genom att hela tiden försöka stå i vägen när den försökte simma förbi. Dom andra brydde jag mig inte om.

Till slut var det bara "min" fisk kvar. Det som då hände var att fisken gav upp och blev stilla i vattnet. Den hade tappat hoppet och gav upp. Jag kunde gå fram till den och plocka upp den i mina händer.

Vad var det som hände?

Omedvete blev jag en tunnel som begränsade livet för en annan levande varelse. Fisken förstod naturligtvis ingenting. Hen var ju bara en fisk.

Den här händelsen kommer till mig ibland och jag funderar på hur jag idag genom mina handlingar begränsar andra människors liv. Jag tänker också på vilka omedvetna begränsningar som jag själv bär på.

Det är då, i stillhet, som jag ibland ser ljuset som inte kan fångas men som jag kan låta omsluta mig.

LA 

 

Gunnel Lagnevall

27 mars 2012 23:56

Tankeväckande med fin historia till.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ur tillvarons grund växer jag vaknar till liv och förstår alltmer av min omgivning Mitt synfält vidgas utåt Jag lämnar mitt hem och min familj skapar ett eget liv och närmar mig alltmer horisonten Så krymper synfältet utåt och vidgas inåt...

Ja tillvaron den kan en grônne på när en vakner iblann mett i nattaVa ä dä som gör att en tänker såDä kan vare svårt dä å fatta   Hur kommer dä sä att e katta kan jameIställe för å kraxe sôm kråkerHur kommer dä sä att häster ä tameÅ hjälper mej p...

Dagsljuset har inget nyhetsvärde för den  som tar det för givet. Ännu ett uppvaknande innan natten.   Lennart Arvidsson ...

Ja älsker live frô början te sluttTänker på môra. Hur ska dan ta sä utt?Fast dä finns dager då dä regner merBackar går ôpp å backar går nerJa älsker dan ifrô môra te kvälJa älsker krôppen frô huvve te hälJa älsker kôla å ja älsker värmenJa älsker när...

Han sökte efter sin längtansom gått bort sig i rädslans labyrintTrevande, famlande, hopkrupen hittades han av 2 ögonsom gav tillbaka hans hårlock.Försiktigt vandrade han vidare med ett svagt hopp i sitt hjärta   Lennart ...