Ja tillvaron den kan en grônne på
när en vakner iblann mett i nattaVa ä dä som gör att en tänker såDä kan vare svårt dä å fatta
Hur kommer dä sä att e katta kan jameIställe för å kraxe sôm kråkerHur kommer dä sä att häster ä tameÅ hjälper mej plöje min åker
Iblann ä en gla å iblann vell en gråteUtan att ja kan begripeJa tillvaron den ä e fullstände gåteVarför börjer en plötslet å lipe
Hur kommer dä sä att ja går här på jolaÅ vart ska ja gå sen på sluteJa hôppes att fortsatt få njute å solaÅ att en kan få lôv å gå ute
Lennart Arvidsson